Digitaliseringen finns inte. Inte framtiden heller. Vi behöver ett brett samtal om teknik och dess tillÀmpning, som ger plats för bÄde olika tankar om vad teknik Àr och olika röster om hur den kan pÄverka.
Den hÀr veckan arrangeras eMedborgarveckan, samordnad av DigidelnÀtverket. Mitt bidrag har varit sju biblioteksförelÀsningar om vad digitalisering Àr och hur vi kan förhÄlla oss till den. Den hos Hyltebruks Digidelcenter livesÀndes pÄ Facebook och gÄr att se i efterhand.
Den hÀr bloggtexten Àr en mix av lite av det jag sagt, diskussionerna som följt pÄ mina förelÀsningar och lite nya funderingar som uppstÄtt i kölvattnet av dem. NÄgra av tankarna har jag redan berört i Digitalsamtal, och dÀrför ocksÄ nÄgra lÀnkar till podden. Var och en av underrubrikerna Àr egentligen vÀrd ett eget, lÀngre blogginlÀgg. Och sÄ blir det sÀkert vad det lider.
Men nu i kortformat.
(Om nu 13000 tecken Àr kort.)
Digitaliseringen finns inte #
En viktig utgÄngspunkt för diskussionen om digitalisering Àr att slÄ fast att digitaliseringen inte finns. Det finns inte en digitalisering, i bestÀmd form singular. Det finns mÄnga olika aspekter av digitalisering, och vi behöver förhÄlla oss till dem som separata saker.
Varför Àr det viktigt? Av den enkla anledningen att digitalisering ser vÀldigt olika ut i ett sÄgverk, pÄ ett Àldreboende och i ett tonÄrsrum. Om vi i tanken och i samtal försöker samla alla dessa olika former av digitalisering under ett enda paraplybegrepp och sen försöker ta stÀllning till om Digitaliseringen (bestÀmd form singular, hÀr till och med med stort D) Àr bra eller dÄlig, viktig eller oviktig, lÀtt eller svÄr, dÄ kommer vi aldrig hamna rÀtt. Var och en av oss kommer att lasta begreppet Digitaliseringen med olika idéer om vad det Àr och dÀrmed diskutera den utifrÄn helt olika utgÄngspunkter.
Att tÀnka pÄ och diskutera olika former av digitalisering gör det möjligt att pÄ ett mer relevant sÀtt förhÄlla sig till de olika typernas styrkor och svagheter, möjligheter och utmaningar.
(Digitalsamtal #172 â Det finns inte en Digitalisering med stort D.)
Digitalisering Àr inte teknik #
Jag tror ocksÄ att det Àr viktigt att sÀrskilja den underliggande tekniken frÄn tillÀmpningen. En anledning Àr att det gör det möjligt att bÀttre förstÄ hur nyttan av digitalisering uppstÄr, och varför viss digitalisering Àr problematisk.
Det gĂ„r inte att titta pĂ„ ett lyckat digitaliseringsprojekt och tro att det ska gĂ„ att upprepa bara för att man vĂ€ljer att anvĂ€nda samma verktyg. âOm allt du har Ă€r en hammare sĂ„ ser allt ut som en spik.â Ska man lyckas med ett digitaliseringsprojekt gĂ„r det inte att börja med att grĂ€va i verktygslĂ„dan och se vad man har. Man mĂ„ste börja med att fundera pĂ„ vad mĂ„let Ă€r, och sen skaffa en verktygslĂ„da som gör det möjligt att bygga en lösning som tar en nĂ€rmare det.
Men det omvÀnda gÀller ocksÄ: Om vi tÀnker pÄ tekniken som en verktygslÄda blir det uppenbart att det Àr vad vi mÀnniskor vÀljer att göra med verktygen som spelar roll. Med en hammare gÄr det att bygga fantastiskt nyttiga saker. Men det gÄr ocksÄ att bygga sÄnt som orsakar problem och skada pÄ bÄde samhÀlle och för enskilda individer. Det gÄr det dÀremot inte att skylla hammaren för. Att ett verktyg som maskininlÀrning kan ge fördomsfulla system Àr inte en anledning att döma ut maskininlÀrning rent generellt. Och det hÀr Àr ytterligare ett argument för varför vi mÄste prata om olika former av digitalisering, istÀllet för Digitaliseringen.
Om vi utgĂ„r frĂ„n en Digitalisering och Ă€r rĂ€dda för fördomsfull maskininlĂ€rning, dĂ„ finns en risk att vi vĂ€ljer bort alla positiva tillĂ€mpningar av tekniken för att undvika baksidorna. Och det tror jag vore olyckligt. MĂ€nskligheten stĂ„r inför mĂ„nga stora utmaningar, och mĂ„nga av dem kommer vi kunna lösa med hjĂ€lp av digitala verktyg. Kolla gĂ€rna pĂ„ seminariet Schyssta algoritmer â mĂ€nniskans bĂ€sta vĂ€n? frĂ„n Almedalen 2018. Vinnovas generaldirektör Darja Isaksson Ă€r en av paneldeltagarna. Hon lyfter diskussionen frĂ„n att handla om enskilda algoritmer, till tekniktillĂ€mpning mer generellt. Och konstaterar att schyssta algoritmer Ă€r att se till att tekniken anvĂ€nds dĂ€r den gör nytta för mĂ€nniskor.
Sen tror jag att det kan finnas verktyg i den digitala verktygslÄdan som sÄ ofta anvÀnds i problematiska tillÀmpningar att anvÀndningen av dem mÄste begrÀnsas, kanske till och med förbjudas. Men oftast tror jag att det Àr tillÀmpningen inte tekniken i sig som vi bör fundera kring nÀr skruvar pÄ regelverk och lagstiftning.
(Digitalsamtal #188 â SĂ„ fĂ„r artificiell intelligens fördomar.)
Fler röster behövs i samtalet #
Att det inte gÄr digitalisering som enbart teknik innebÀr ocksÄ att fler Àn tekniker mÄste vara delaktiga i samtalet om tekniken och dess anvÀndning. Just nu rusar utvecklingen av sjÀlvkörande bilar framÄt. Ingenjörer hos alla fordonstillverkare Àr dem som bÀst förstÄr hur en bil ska bli sjÀlvkörande. Men det Àr inte troligt att de ocksÄ Àr bÀsta pÄ att förstÄ vilka konsekvenserna av sjÀlvkörande fordon blir.
PĂ„ mĂ„nga hĂ„ll och pĂ„ mĂ„nga nivĂ„er runt om i landet behöver de som planerar den fysiska infrastrukturen fundera pĂ„ vad sjĂ€lvkörande bilar gör med behovet av parkeringsplatser och motorvĂ€gar. Inom sjukvĂ„rden behöver man ocksĂ„ fundera pĂ„ vad sjĂ€lvkörande bilar kommer att fĂ„ för konsekvenser. FĂ€rre olyckor Ă€r ett av de drivande argumenten bakom teknikutvecklingen. FĂ€rre trafikskadade pĂ„ akutmottagningar runt om i vĂ€rlden, alltsĂ„. Men en sökning pĂ„ âself driving cars organ donationâ visar pĂ„ ett möjligt dilemma: FĂ€rre trafikolyckor innebĂ€r fĂ€rre organ att transplantera. Vad innebĂ€r det för sjukvĂ„rdens rutiner för att vĂ€lja mottagare i en transplantation? FĂ„r det konsekvenser för den illegala handeln med organ?
Redan i utvecklingen av teknik finns det dÀrför all anledning att inkludera sÄ mÄnga kompetensomrÄden som möjligt, för att pÄ bÀsta möjliga sÀtt förstÄ bÄde positiva och negativa konsekvenser.
Men det tvÀrdisciplinella gÀller ocksÄ i tillÀmpningen. Jag hör att digitalisering i mÄnga verksamheter fortfarande ses som ett teknikprojekt, och dÀrför mÄnga gÄnger hamnar pÄ bara it-chefen och it-avdelningen att hantera. Men en it-chef eller en it-tekniker har inte nödvÀndigtvis den detaljförstÄelsen för hur det ser ut ute i verksamheten. Vilka problem som finns att lösa, vad kÀrnuppdraget faktiskt Àr.
Rapporten The Malicious Use of Artificial Intelligence: Forecasting, Prevention, and Mitigation, som vintern 2018 publicerades av forskare frÄn 14 institutioner, lyfter bland annat fram bristande teknikförstÄelse och teknikintresse hos lagstiftarna som en stor utmaning. En annan risk lyfts Àr att de som utvecklar tekniken Àr ovilliga att diskutera teknikens problem.
Det Àr ofta affÀrsmodellen som skaver #
FörelÀser man om digitalisering Àr det just nu omöjligt att inte hamna i diskussioner om personlig integritet, distraktioner och skÀrmtid. Men ocksÄ hÀr tror jag att det Àr viktigt att fortsÀtta hÄlla isÀr underliggande teknik frÄn tillÀmpning.
Jag lÀser just nu boken  The Age of Surveillance Capitalism av Shosanna Zuboff. Den handlar om hur data har blivit en viktig rÄvara i en tid nÀr annonsfinansiering Àr det viktigaste och vanligaste sÀttet att bygga en affÀrsmodell för konsumenttjÀnster. Men i boken blir det ocksÄ uppenbart att det Àr just affÀrsmodellen som Àr det stora problemet. Eftersom individdata Àr sÄ viktig för den görs intrÄng i den personliga integriteten, dÀrför överutnyttjas notifieringarna i mobilen för att fÄ anvÀndarna att plocka upp telefonen och dÀrför hamnar vi ocksÄ i diskussionen av skÀrmtid.
Vem ska hjÀlpa barnen att fÄ en sund relation till sina skÀrmar? #
Mobiltelefoner kan vara oerhört distraherande, med stÀndigt plingande notifieringar. Om det tror jag att vi alla kan vara överens.
Det gÄr ocksÄ att strÀva mot en framtiden med fÀrre digitala distraktioner. Men hÀr och nu mÄste vi förhÄlla oss till verkligheten som den faktiskt ser ut. Högljudda debattörer lÄter allt för ofta, enligt min Äsikt, diskussionen om skolans digitalisering handla om skÀrmtid istÀllet för undervisningens innehÄll. (Se dÀr, ett konkret exempel pÄ problemet med Digitaliseringen som samlingsbegrepp!)
För det första tycker jag att det Àr ett stort problem att innehÄllet i de nya styrdokument som började gÀlla för grundskolan 2018 reduceras till att handla om skÀrmarnas vara eller icke-vara i klassrummen. Skolan ska ta sig an digitalisering pÄ vÀldigt mÄnga olika sÀtt, dÀr mycket inte alls handlar om vilka verktyg som eleverna ska anvÀnda, utan vad de ska lÀra sig.
För det andra sĂ„ kan man fundera pĂ„ var barnen ska fĂ„ lĂ€ra sig hantera distraktionerna i mobiltelefonen om inte i skolan. Jag har aldrig hört en motstĂ„ndare till mobilförbud som menar att telefonerna ska fĂ„ anvĂ€ndas hur som helst i klassrummen, att det ska vara okej att spela Fortnite pĂ„ mattelektionen och skrolla flödet i Instagram pĂ„ kemin. DĂ€remot att telefonen kan anvĂ€ndas som ett verktyg nĂ€r det passar. Och nĂ€r det inte passar, dĂ„ ska den ligga i ljudlöst lĂ€ge i jackfickan eller vĂ€skan. Om inte eleverna i skolan fĂ„r lĂ€ra sig de verktyg och instĂ€llningar som faktiskt finns för fĂ€rre och minskade distraktioner i mobilen, var ska de lĂ€ra sig om dem dĂ„? Ăr det rimligt att utgĂ„ frĂ„n att de elever som har störst problem att lĂ„ta telefonen ligga nĂ€r den inte behövs i skolarbetet kommer lĂ€ra sig det pĂ„ egen hand utanför skoltid?
Den personliga integriteten #
Den personliga integriteten. Jag pratade om den i veckans förelÀsningar, och den kom flera gÄnger upp i diskussionerna efterÄt.
Jag tycker att det hÀr Àr en svÄr nöt.
Ă ena sidan Ă€r den personliga integriteten viktig, av oerhört mĂ„nga anledningar. Till exempel sĂ„ hĂ„ller alla de hĂ€r argumenten för ett starkt skydd av den personliga integriteten som jag spaltade upp i en text 2015 fortfarande. I min yrkesutövning som journalist Ă€r integriteten viktig som en del i kĂ€llskyddet. (Ett av de senaste avsnitten av podden Recode/Decode Ă€r för övrigt vĂ€ldigt intressant lyssning pĂ„ just det temat: Whistleblowers have never been more important â or more at risk, says Whistleblower Aid CEO John Tye.)
à andra sidan sÄ har vi till exempel hur artificiell intelligens och maskininlÀrning öppnar dörren till allt bÀttre diagnos- och behandlingsmetoder. Men AI och ML Àr datakrÀvande lösningar, och i fallet med sjuk- och hÀlsovÄrd sÄ Àr det ofta data om enskilda individer som behövs.
Hur viktar vi rÀtten till personlig integritet mot möjligheten att fÄ en tidig och korrekt diagnos pÄ ett potentiellt livshotande tillstÄnd?
(Digitalsamtal #198 â Internetkunskap med fokus pĂ„ integritet och #194 â Tekniken i akutsjukvĂ„rdens frontlinje.)
De etiska konsekvenserna nÀr teknik som vÀljs bort #
Den offentliga debatten kring digitalisering handlar vÀldigt mycket om konsekvenserna, inte minst de etiska, av den teknik vi vÀljer att anvÀnda. För att ÄtervÀnda till de sjÀlvkörande bilarna sÄ har en populÀr tankelek varit att fundera över hur en sjÀlvkörande bil kommer att vÀlja vem den kommer att köra ihjÀl nÀr en olycka Àr omöjlig att undvika.
Jag tror att det ofta kan vara nog sÄ viktigt att göra den omvÀnda tankeleken: Om vi lÄter bli att anvÀnda den hÀr tekniken, vilka konsekvenser fÄr det? Vem drabbas om vi inte ersÀtter en nuvarande, mÀnsklig och analog process, med en digital? Vilka kommer att drabbas av trötta, pÄverkade eller stressade mÀnskliga bilförare?
Framtiden finns inte heller #
Jag inledde det hÀr inlÀgget med att konstatera att Digitaliseringen inte finns. Det samma gÄr att sÀga om framtiden. Den finns inte heller. Inte i bemÀrkelsen att den Àr förutbestÀmd.
Vi kan alla vara med och pĂ„verka hur den blir. Ăr vi tekniker, genom de lösningar vi Ă€r med och bygger. Ăr vi lagstiftare, genom de regelverk vi sĂ€tter upp. Ăr vi beslutsfattare, genom den teknik vi vĂ€ljer att implementera. Ăr vi anvĂ€ndare, genom hur vi vĂ€ljer att utnyttja tekniken.
Sex frÄgor till dig #
Den hÀr veckan har ocksÄ gett upphov till nÄgra frÄgor, sex stycken nÀrmare bestÀmt, som jag stÀllde till Digitalsamtals lyssnare i onsdags. Du som lÀser det hÀr fÄr gÀrna ocksÄ svara pÄ dem:
- Hur pratar ni om digitalisering i din verksamhet â med breda penseldrag eller vĂ€ldigt konkret?
- Vilka kompetenser Ă€r med i diskussionerna om digitalisering â Ă€r det tekniker, verksamhetsansvariga, personal, anvĂ€ndare, andra grupper?
- Ăr diskussionerna i första hand fokuserade pĂ„ tekniken â eller pĂ„ vad det Ă€r ni vill Ă„stadkomma med hjĂ€lp av tekniken?
- Hur pratar ni om konsekvenserna av digitaliseringen â som ett direkt resultat av den underliggande tekniken eller hur den anvĂ€nds?
- Hur pratar ni om konsekvenserna av att avstÄ frÄn att digitalisera?
- Hur diskuteras kraven pĂ„ de digitaliserade processerna â finns det förvĂ€ntningar pĂ„ att de ska vara felfria eller görs jĂ€mförelser med hur vĂ€l dagens processer fungerar?